Skriftlig redovisning
Utifrån denna intervju har jag också dragit slutsatser. Enligt Bollius vill han nå ut med sitt budskap till en så bred målgrupp som möjligt. Han vill att så många som möjligt ska läsa hans inlägg och reportage osv och hoppas att texterna han publicerar kan nås ut till alla sorts människor, både sportintresserade så som icke sportintresserade. Sen kanske man tänker lite extra kring just vissa specifika inlägg man publicerar. Som Bollius nämde i intervjun, väljer han att skriva om gamla hjältar sen 80-talet väljer han självklart att rikta in sig till en mer äldre målgrupp. Just eftersom det finns mycket nostalgi kring detta ämne och därmed läser äldre människor detta, dem som så att säga kommer ihåg dessa hjältar på 80-talet.
Det är väll också viktigt att ändå försöka anpassa sig när man försöker nå ut till just en speciell målgrupp. Är det till den yngre generationen använder man sig troligtvis sig av fler bilder då text inte är lika intressant. Och blir målgruppen lite äldre kanske man ska välja att utöka texten mer då det blir mer intressant och lockande för dem läsarna att ta del av just texten och inte enbart bilder. Men, bilder är väldigt viktigt då det är det första vi väljer att lägga ögonen på för att sedan läsa vidare i t.ex. reportaget. Den yngre målgruppen behöver en mer lättläst text med inte allt för svåra ord och riktar det istället in sig till en äldre målgrupp kanske ordvalen ska vara mer nyanserade och utvecklande som får läsaren att tänka till och intresseras ännu mer av vad texten har att säga.
Jag kan tänka mig att det mest effektiva sättet att nå ut med sitt budskap till just ungdoms målgruppen är sociala medier eftersom de flesta använder sig av det i dagens samhälle. Tänk er bara på Youtube där man kollar på ett klipp, där kommer det alltid upp reklam först och det kanske är ett enkelt sätt att nå ut med sitt budskap. Om målgruppen är inriktad till dem äldre kan jag tänka mig att det mest produktivaste sättet är att nå ut med buskapet via tidningar därför att många av just den målgruppen läser tidningar. Television är ett effektivt och smidigt sätt för den generella målgruppen att nå ut med sitt budskap då i princip alla tittar på tv, ung som gammal. Så vill man som Bollius nå ut med sitt budskap till en så pass bred målgrupp som möjligt anser jag att television är det enklaste sättet för att förmedla det man vill få sagt. Likaså radio, det är något dem flesta väljer att lyssna på, alltifrån poddar till Rix FM.
Självklart får man inte skriva och säga exakt vad man vill. Det gäller att ta hänsyn till alla och visa den respekt som bör ges och inte kränka en människa. Det finns olika lagar och regler som tyder på detta. Tryck- och yttrandefriheten är t.ex. en demokratisk grundpelare och fria massmedier är en förutsättning för en fungerande rättsstat. Åsiktsfrihet och yttrandefrihet är också mänskliga rättigheter, men man får inte uttrycka exakt vad som helst.
Tar vi en närmare titt på en av kommunikationsmodellerna kan man få ett bredare perspektiv på helheten av just detta ämne, journalistik. Tittar vi på Shannon Weavers kommunikationsmodell startar i detta fall Jens Bollius informationskälla från det han utgår ifrån att skriva sitt reportage ifrån. Han kanske ska på en viktig fotbollsmatch och tar därefter kontakt med spelarna och intervjuar dem förberett med frågor. Då blir informationkällan i detta fall fotbollsspelarna och självklart själva matchen i sig blir ju även en slags information också. Sedan vidare till sändaren som är Jens, för det är han som sänder iväg sitt budskap som sedan skas skickas iväg till en mottagare. Men innan informationen har landat hos mottagaren skickas en signal iväg och det är reportaget som sänds iväg för att sedan däremellan ett brus kan uppstå, en bruskälla. I detta fall kan en bruskälla vara te.x. ett tryckeri fel, alltså någonting som stör sändningen. Mottagaren som tar emot informationen är jag. Jag och alla runt omkring mig som läser reportaget eller artikeln. Så det gäller att formulera informationen på ett så effektivt sätt så att så många läsare som möjligt kan ta del av informationen, det gäller att det inte finns några bruskällor kopllat till det heller. Destinationen liknar mottagaren då destinationen är dem som läser informationskällan, artikeln. Jag anser även att destinationen kan vara den reaktion Jens vill få ut av informationen till mottagarna. Han vill att så många som möjligt ska få ta del av den och att dem ska mötas positivt av det han har skrivit och publicerat.